Jag har fått min löneutbetalning till mitt konto och jag har fört över en del av dessa till mitt långsiktiga sparande. I sparkvoten ingår även mina nettoutdelningar (eftersom jag återinvesterar dessa). Nettoutdelningarna uppgick till 2 339 kr denna månad, vilket medför att sparkvoten förbättrades rejält. Totalt blev sparkvoten 30,5 %.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 7 801 kr. Jag har minskat mitt boendespar från tidigare månader i och med att min sambo och jag har kommit överens om att vi kan tänka oss att bo i en hyresrätt den första tiden när vi flyttar till annan stad.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 41,6%.  
Lönen är inne på mitt bankkonto och jag har fört över en del av dessa till långsiktigt sparande. I sparkvoten ingår även nettoutdelningar (eftersom jag återinvesterar dessa). Nettoutdelningarna uppgår till 437 kr denna månad. Totalt blev sparkvoten 37,1%!
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 8 794 kr. Jag fortsätter att kasta in pengar på boendesparandet, helt enligt plan. I och med att jag även amorterar på nuvarande bostadslån går det en hel del till boende just nu. Anledningen är att min sambo och jag planerar att köpa nytt boende om något år.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 42,7%.
Jag tänkte belysa skillnaden på löneutveckling och utdelningstillväxt. Vid flera tillfällen har jag jämfört min löneutveckling med den utdelningstillväxt som uppkommer när bolagen rapporterar. Löneutvecklingen är den procentuella ökningen som vi får vid lönerevisionen, det vill säga lön efter revision genom lön innan revision. Utdelningstillväxten är utdelningen efter beslut från bolagsstämman genom fastställd utdelning föregående år.
 
Jämförelsevis kan man säga att det är ökningen år för år från olika inkomstkällor - inkomst av tjänst och inkomst av kapital.
 
Varför jämför jag dessa två mått?
Jag kanske förenklar det men för mig finns det två inkomstkällor, vilket har förklarats ovan (lön och utdelningar). För var och en av källorna så önskar jag mig alltid en tillväxt så att likviderna ökar år för år. I framtiden har jag som mål att successivt vara mer ledig och därmed förlita mig mer på aktieutdelningarna än på inkomstlönen. Då är det tacksamt om jag årligen får en bra tillväxt i de bolag som jag köper.
 
Genom både löneutveckling och utdelningstillväxt kan jag investera och återinvestera för ett högre belopp varje år. För att exemplifiera har jag nedan ställt upp min löneutveckling de senaste tre åren.
 
 
Jag arbetar inom en statlig myndighet vilket medför att jag inte kan förvänta mig stora ökningar av lönen. Årets lönerevision var ett undantag då nuvarande chef höjde mig mycket mer än cheferna innan. Genomsnittet för de tre åren är en ökning av 3,9 % per år. Den har inte stagnerat (exklusive inflation) utan den har ökat. En pålitlig inkomst "bara" jag gör mitt jobb. Än så länge behövs båda inkomstkällorna för att mina mål ska vara uppfyllda i framtiden.
 
När det gäller utdelningstillväxt är det olika bud år för år, beroende på vad det är för bolag. De bolag som jag äger och därmed följer har ett avsnitt i sin årsredovisning där de förklarar utdelningspolicy. Såhär skriver Axfood i sin årsredovisning: "Axfoods utdelningspolicy har som mål att utdelningen till aktieägare ska vara minst 50 procent av resultatet efter skatt".
 
Jag har tänkt studera tre innehav i min portfölj och dess utdelningstillväxt de senaste tre åren. Det kan tänkas att det är för kort period för att kunna säga någonting om det eftersom det är en tendens att resultatet sviktar de år det är finanskris. Vi gör ändå ett försök.
 
Det första bolaget är Axfood som är 2016 hade en utdelningstillväxt (exklusive extrautdelning) om 17,6 %, vilket för år 2017 uppgick till 20 % och där utdelningstillväxten för år 2018 var 16,7 %.
 
Ett annat bolag som jag har i portföljen är Hennes & Mauritz. Utdelningstillväxten har under de senaste tre åren varit 0 % vilket inte är så imponerande. Lite förvånad över att de inte har sänkt utdelningen än men det finns säkert en prestige om att inte i första taget göra detta.
 
Det tredje bolaget som jag tänkte nämna är Industrivärden, vilket är ett bolag som under de tre senaste åren både har sänkt utdelningen och efter det gjort höjningar. För år 2016 var utdelningssänkningen 20 %, vilket året efter ledde till en utdelningstillväxt på 5 % från året innan vilket sedan utvecklades till en utdelningsökning om 4,8 % för år 2018.
 
Visst är det härligt med löneutveckling och utdelningstillväxt. Genom åren har jag noterat att utdelningen kan öka och minska beroende på bolagens resultat och vart i konjunkturen vi står. När jag ser på utdelningarna år för år kan jag konstatera att utdelningarna (i nominellt värde räknat) har utvecklats positivt. Det behöver inte betyda att det har skett utdelningstillväxt för att bolagen sammantaget utan kan även bero på att jag investerar regelbundet i nya aktier.
 
Jag är intresserad av att veta hur mina utdelningar har sett ut historiskt (och med vilken ökning i procent som har förekommit) samt på vilken nivå som jag förväntar mig att utdelningarna uppgår till i framtiden. Jag utlovar härmed ett blogginlägg om detta ;)
 
Idag kom lönen in på mitt konto och en del av dessa likvider har jag överfört till att använda långsiktigt. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa). Nettoutdelningarna uppgift till 370 kr denna månad. Totalt blev sparkvoten 50,8%!
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 11 346 kr. Som ni ser går det en del till boendesparandet då vi har bestämt oss för att köpa ny bostad om något år. Även en del till aktier såklart.  
 
För året är genomsnittlig sparkvot 43,3%.
Det har varit löning och jag har överfört pengar som jag avser att använda långsiktigt. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa), dock uppgick dessa under augusti månad till 0 kr. Totalt blev sparkvoten 55,5%!
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 357 kr. Som ni ser går det en del till boendesparandet då vi har bestämt oss för att köpa ny bostad om något år. Även en del till aktier såklart.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 43%.
 
En ny lön från arbetsgivaren är inne på lönekontot. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa), vilket under juli månad uppgick till 295 kr. Under månaden fick jag alltså likvider på 23 479 kr. Totalt blev det en sparkvot på 57%.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 13 377 kr. En stor andel går till boendesparandet eftersom vi har börjat prata om att köpa ny bostad om något år. Sedan innan äger jag lägenheten vi bor i nu. Hur boendesparandet och planerna ser ut kan jag återkomma till i ett annat inlägg.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 40,5%.  
Igår fick jag en ny lön på mitt privatkonto och del av denna sattes i arbete direkt. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa), vilket under juni månad uppgick till 343 kr. Under månaden fick jag alltså likvider på 22 614 kr. Totalt blev det en sparkvot på 43,8%.
 
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:

Summan som jag under månaden sparar på lång sikt är 9 909 kr.
5 000 kr gick direkt till bufferten (är ej med i sparkvoten).
 
För året är genomsnittlig sparkvot 37,8%.
Den 25e fick jag en ny lön på bankkontot som sattes i arbete direkt. En del av lönen gick såklart också till utgifter. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna, vilket under maj uppgick till 5 916 kr. Under månaden fick jag alltså likvider på 28 095 kr. Totalt blev det en sparkvot på 43,8 %. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 298 kr, sparkvoten dopas en del av utdelningarna som jag mottagit och kommer att återinvestera. 

8 200 kr har lagts till buffert (är ej medräknad i sparkvoten) då jag inom den närmaste tiden ska gifta mig. 

För året är genomsnittlig sparkvot 36,5%. 
En ny lön har landat på mitt privatkonto och nya utdelningar likaså. Utdelningar under perioden uppgick till 10 088 kr. Totalt blev det en sparkvot på 40,5%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 12 970 kr, och sparkvoten är därmed dopas av de utdelningar som jag mottagit och kommer återinvestera. 
Cirka 10 500 kr har lagts till min buffert då jag vet att det inom den närmaste tiden kommer ha en del utgifter och kostnader. Bland annat ska jag gifta mig! Det ni :) 

För året är genomsnittlig sparkvot 34,7%. 
En ny lön har landat på mitt privatkonto och den ska sättas i arbete genom sparande, investeringar och amorteringar. Lite till utgifter också såklart. Utdelningar under perioden uppgick till 2 506 kr. Totalt blev det en sparkvot på 49,4%.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 088 kr. Månadens sparande blev varierat, 1 500 kr vid "Aktiereserv" är till framtida investering i onoterat bolag.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 32,8%.
 
En ny lön finns på kontot och den ska sättas i arbete genom sparande, investeringar och amorteringar. Lite till utgifter också såklart. Inga utdelningar under februari. Totalt blev det en sparkvot på 31,8%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 6 982 kr. Jag har ännu inte kommit upp i den nivån som förra året men som jag tidigare har skrivit beror det på köksrenovering och att "livet kostar på". 

För året är genomsnittlig sparkvot 24,5%. 
Som vanligt fördelas nettolönen ut på utgifter, sparande, investeringar och amorteringar. Utdelningarna för månaden uppnådde 106 kr. Totalt blev det en sparkvot på 17,2%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 3 788 kr. Precis som när det gäller sparkvoten för december-lönen är också denna månads sparkvot lägre än tidigare. Anledningen är en köksrenovering och att "livet kostar på" för tillfället. 

Enligt ovanstående sammanställning kan vi också konstatera att jag börjat investera via Lendify (Länk). Det är värt att nämna här men jag kommer, vid ett senare tillfälle, skriva ett mer ingående blogginlägg angående investeringen. 

För året är genomsnittlig sparkvot 17,2%. 
Som vanligt fördelas nettolönen ut på utgifter, sparande, investeringar och amorteringar. Utdelningarna för månaden uppnådde 460 kr. Totalt blev det en sparkvot på 12,7%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 2 927 kr. Den uppmärksamme kan konstatera att det är ett avsevärt lägre belopp än tidigare månader! Det finns såklart en anledning, pågående köksrenovering kostar på (mer än vad vi tänkt oss från början). Jag hänger inte läpp utan jag är medveten om mitt investerar-tänk och kommer investera i aktier i större utsträckning när jag får chansen. 

För året är genomsnittlig sparkvot 46,5%. 
Lönen har kommit in till mitt konto och jag har gjort fördelningar till utgifter, sparande, amorteringar och investeringar. Under månaden har jag fått 1 924 kr i utdelningar. Totalt blev det en sparkvot på 54,2%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 
(null)
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 913 kr. 
För året är genomsnittlig sparkvot 49,6%.
Lönen har kommit in till mitt bankkonto och jag har gjort fördelningar till utgifter, sparande, amorteringar och investeringar. Jag fick 567 kr i utdelning under månaden. Den här månaden uppnåddes en sparkvot på 55%.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 112 kr.
För året är genomsnittlig sparkvot 49,2%.
Jag har slutit upp i ett projekt med @Framtidsfemnstn, @frihetsgudinnan och @PengarMoney. Projektet är det omtalade "Project 333". Det innebär att vi ska välja ut 33 stycken plagg och accessoarer inklusive skor och jackor som vi sedan använder i tre månader i olika kombinationer. I de 33 plaggen ingår inte underkläder och träningskläder. 
 
Varför gör jag det här?
Dels för att jag är övertygad om att jag kommer klara mig på 33 plagg och dels för att jag vill fortsätta min strävan mot att blir mer och mer minimalistisk i mitt tänk. Att jag ska ha en garderob som väsentligt minskas är den rätta vägen att gå. Jag och min sambo bor i en mindre lägenhet och har begränsat med garderobsutrymme, förhoppningsvis kan det blir mer ordning där. 
 
Tidigare har jag shoppat kläder som jag inte har använt eller som jag egentligen inte behöver. Mitt mål är att reducera det här och endast köpa det som jag tycker kan ingå i min garderob (förutsatt att jag då rensar ut ett annat plagg).
 
Hur gick utrensningen? 
Det tog en stund att lägga de kläder som jag brukar använda i en hög samt de kläder som jag har men som jag inte vanligtvis har på mig i en annan hög. De kläderna som var slitna eller som jag aldrig använt la jag antingen i återvinning eller i säljlådan. Till slut stod jag med totalt 33 saker bestående av kläder, skor och smycken. Mycket nöjd över det!
 
Hur länge ska project 333 pågår?
Vi börjar 1 november 2017 och jag tänker att, om den här metoden passar mig, fortsätter så länge som möjligt. Efter tre månader kommer jag ta ut de 33 sakerna som jag har valt och se om jag vill byta ut något. Likadant blir det när vårkläder ska användas och senare sommarkläder.
Walmart, Johnson & Johnson samt McDonalds har delat ut likvider till mig. Dessa ska återinvesteras i nya aktier, inte nödvändigtvis i samma bolag dock. 
 
Här nedan är en sammanställning över utdelningarna än så länge under år 2017:
 
 
Bruttoutdelningen uppgår till 16 480 kr och nettoutdelningen uppgår till 16 141 kr än så länge. Som jag tidigare har skrivit är målet en nettoutdelning på mellan 18 500 kr och 19 500 kr under året.
 
 
Äntligen löning! Lönen fördelas på utgifter, sparande, amorteringar och investeringar. Jag fick 212 kr i utdelning under månaden. Den här månaden uppnådde jag en sparkvot på 52,6% av lönen.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 11 397 kr.
För året är genomsnittlig sparkvot 48,5%.
Mitt barnsparande till framtida eventuella barn har börjat. Jag har inga barn i nuläget och planerar inte att skaffa inom de närmaste två åren. Men jag tycker om att planera och är pragmatiskt lagd. Det kommer inte vara en stor slant för barnsparande nu i början (per månad) men det kommer ändå kännas skönt att faktiskt ha börjat. För tillfället finns det 1 000 kr på Nordnet, vilket jag inte har investerat i något bolag ännu. Min förhoppning är att jag ska ta fram en barnportfölj med innehav som är stabila på cirka 20 års sikt.
 
De aktier som jag köper in till barnportföljen kommer inte finnas med i min nettoförmögenhet eftersom dessa inte är avsedda för mig. Dessa investeringar är därmed helt exkluderade i min balansräkning. Rätt eller fel? Rätt tycker jag. Ni får gärna kommentera hur ni tänker.
 
Vad är målsättningen? Vad är tillfredsställande belopp för en nybliven 18åring? Det kan vi såklart fråga oss. Jag skulle vilja säga så mycket som möjligt, men 300 000 - 350 000 kr är ett mål som jag mycket väl kan tänka mig att sikta på. Då måste dock jag och min sambo vara överens om att investera stor del av barnbidraget varje månad, och det har vi inte kommit överens om (vi har inte pratat om det). När mitt eventuella framtida barn är 18 år, finns det mycket utgifter och kostnader: körkort, lägenhetsköp, flytt på grund av studier m.m. Det är inte fel att ha en sparad slant till de tillfällena.
 
När jag lyssnar på poddar och läser andra blogginlägg finns det alltid en ton av försiktighet, eller en rädsla, att barnet ska åka till utlandet för att festa upp stålarna. Hur kan jag skydda mig emot det här? Jag tror att det här kan vara individuellt gentemot barnets mognad. Känner man att barnet inte är moget för att ta hand om ett större belopp för tillfället - vänta med att ge pengarna.
 
Viktigt är också att tänka på vilka bolag som ska ingå i aktieportföljen. Ska en del vara i fonder? Ni märker själva att det inte är glasklart ännu hur portföljen ska se ut. Ska det enbart vara bolag i Sverige eller ska jag blanda in bolag i Norden och i övriga världen?
 
Som det ser ut nu har jag planerat följande:
  • Jag kommer investera på Nordet, på ett investerarsparkonto.
  • De bolag som jag i dagsläget tänker investera i är: Axfood, Assa Abloy, Securitas, något investmentbolag, ett bolag inom finans, Kone, ett amerikanskt utdelningsbolag, en preferensaktie, ett byggbolag och ett eller flera tillväxtbolag.
  • När det gäller fonder väljer jag gärna en index-baserad fond med låg avgift.
  • Självklart tillämpar jag återinvestering för att komma åt den fulla effekten av investering.
De kommande månaderna kommer jag investera någon hundralapp per månad i barnportföljen. Om det senare är aktuellt med barnafödande kommer jag och min sambo ta en diskussion om hur stor del av barnbidraget som ska investeras i aktier eller fonder. Dock är denna diskussion inte aktuell ännu.
 
 
Som jag tidigare har skrivit här har jag som mål att bygga upp min buffert, sakta men säkert. Mitt mål är att ha 5 000 kr på min internetbank och 10 000 kr på HoistSpar.
 
För tillfället har jag 2 100 kr på internetbanken och endast en 50-lapp på HoistSpar. Tanken är att jag månadsvis för över en slant till bufferten när lönen kommer in, för att sedan komplettera med de likvider som eventuellt är kvar på lönekontot när löneperioden är slut.
 
Jag har ingen generell tid för när målen för bufferten ska vara uppfyllda utan det får komma naturligt med manuella månadsöverföringar. Dock är uppföljning a och o.
 
Varför vill jag så gärna ha en buffert? Det är tryggheten jag vill åt. Jag vill känna att jag har möjlighet att välja aktiviteter när alternativ dyker upp. Om inte för just det att min sambo är mycket spontan och då vill man fasen vara beredd med likvider!!! Hehe.
 
Jag läser ibland att experter anger att man ska ha en buffert på två - sex månadslöner på ett sparkonto innan man kan investera i aktier. Det här rådet har jag aldrig följt. Och jag är osäker på om jag ska utvidga mitt buffertmål till mellan två och sex månadslöner. För tillfället är jag nöjd med det uppsatta målet men framtida förändringar i livet kan naturligtvis medföra förändring i buffert-tänket.
 
Hur stor buffert har du och hur har du resonerat fram beloppet?