Nu har lillkillen kommit! Finanstwitter och ekonomibloggarna har fått en till bebis att skola in i den ekonomiska tryggheten som vi alla eftersträvar. Vi mår alla bra. I förväg har jag redan pillat på en aktieportfölj och jag har gjort ett fondköp. Nuvarande portfölj finns nedan. Jag tar gärna emot feedback på innehaven och om det är något speciellt som saknas. DNB Teknologi kommer inte vara den enda fonden som jag tänkt köpa. Någon globalfond vore toppen!

 

 

 

År 2018 är förbi och jag vill sammanfatta årets händelser. Mycket har hänt, både privat och ekonomiskt.

  • Genomsnittlig sparkvot var 40 % av nettolön samt nettoutdelningar.
  • Nettoutdelningarna uppgick till 23 390 kr (en ökning med 21% från året innan).
  • Nettoförmögenheten ökade med 35 414 kr från årets ingång mot årets utgång.
  • Min värdefulla tid utanför arbetet har varit fin, dels har jag läst många böcker (ett av mina stora intressen) samt blivit gravid, gift mig och träffat min ursprungsfamilj vid ett flertal tillfällen.
  • Jag har köpt aktier för 63 565 kr under år 2018 (nyspar och återinvesteringar av utdelningar).

 

Varför har nettoförmögenheten inte ökat mer om sparkvoten varit 40%?
Det finns flera anledningar till att nettoförmögenheten vid årets slut var 744 880 kr jämfört med 709 466 kr vid början av år 2018. En anledning är den köksrenovering som jag och min sambo betalade för under året. Och dels har vi under året haft utgifter för läkemedel för att kunna bli gravida. En annan förklaring är börsnedgången på cirka 10 %.

 

Utdelningarna
Utdelningstillväxten i portföljen var 21% från året innan. Tillväxten beror på bolagens egen tillväxt i utdelningarna men också att jag har köpt fler aktier under året. Just utdelningar är det som jag främst fokuserar på (även fast jag har delmål om att uppnå en miljon i nettoförmögenhet).

Nettoutdelningarna uppgick till 23 390 kr för 2018, det vill säga 1 949 kr per månad. Hur kommer dessa se ut under 2019? Jag har ett excel-ark där jag uppdaterar eventuella utdelningar för året när bolagen redovisar sina bokslut (och därmed årets utdelning) samt när jag köper nya aktier. Eftersom det är nytt år raderar jag mina anteckningar om utdelningshöjningar (och sänkningar) och ser fram emot boksluten kommande period. Spännande att se hur utdelningarna förändras.

Jag har tidigare skrivit om att min sambo och jag väntar barn under år 2019. Föräldraledighet kommer främst påverka utdelningarna år 2020 och 2021 eftersom portföljen då mer eller mindre endast påverkas av bolagens utdelningshöjningar eller sänkningar. Jag kommer ha begränsad möjlighet till investeringar i nya aktier (mer än återinvesteringar av utdelningarna). Det kommer vara en stor omställning för mig, det måste jag erkänna, men jag tror någonstans att jag kommer se de utdelningar som kommer in till depån som något motiverande och att jag har förmågan att se det hela på lång sikt och att investeringsmöjligheterna kommer tillbaka.

 

Utdelningstillväxt

 

 Fråga gärna om ni har frågor eller om jag behöver förtydliga något i min ekonomi. God fortsättning!

 

 

Jag har redan skrivit en kort rad om nyheten på Twitter. Jag och min sambo väntar barn under 2019. Vi har kämpat ett tag för detta men nu syns det verkligen att det är på gång. Jag vill inte kommentera när vi väntar bebisen mer i detalj eftersom jag så långt det är möjligt inte vill bli igenkänd bland bekanta och arbetskamrater.
 
 
 
 
 
Ekonomin i framtiden
Jag och min sambo kommer ha tillfällig gemensam ekonomi under den tid som vi är föräldralediga. Beslutet är taget efter diskussioner här hemma om att vi vill ha en trygg första tid tillsammans med barnet, vi ska inte behöva oroa oss för ekonomin utan det blir ett gemensamt ansvar att klara av det.
 
Vi slår ihop de inkomster som vi får in under, låt säga de kommande två åren, och vi är övertygade om att vi kommer ha det bättre än om det istället skulle vara väldig ojämn inkomst till respektive privatkonto.
 
Under föräldraledigheten finns det, som bekant, inte så höga inkomster att erbjudas.Om vi får över några pengar varje månad kommer vi sätta över det till ett gemensamt sparkonto som får bli vår buffert. Dessa pengar får vi ha de månader där det kommer in lite lägre inkomster på privatkontot.
 
Av ovanstående så kommer det sig naturligt att jag inte kommer investera i aktier i den utsträckning som jag tidigare gjort. Möjligheten finns inte. Jag tänker ändå positivt inför det här, jag har sedan tidigare investerat så mycket jag kan. Utdelningarna kommer betalas till min depå och glädjen inför att kunna återinvestera dessa är ändå övervägande.
 
Jag ska bli mamma och det är värt att stå undan investeringar under något år för det.
 
Hur går era tankar om mina rader? Hur har ni fördelat ekonomin när ni fått barn?
 
Årets sista lön är inne på mitt privatkonto och en viss del av dessa ska börja jobba direkt genom sparande och investerande på lång sikt. I sparkvoten ingår även mina nettoutdelningar (eftersom jag återinvesterar dessa). Nettoutdelningar uppgick till 644 kr denna månad. Totalt blev sparkvoten 31,5 %.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 7 517 kr. Utöver det här har jag lagt undan 7 000 kr till bufferten (ingår ej i sparkvoten eftersom dessa är för framtida utgifter).
 
För året är genomsnittlig sparkvot 40,7 %.  
 
Jag har fått min löneutbetalning till mitt konto och jag har fört över en del av dessa till mitt långsiktiga sparande. I sparkvoten ingår även mina nettoutdelningar (eftersom jag återinvesterar dessa). Nettoutdelningarna uppgick till 2 339 kr denna månad, vilket medför att sparkvoten förbättrades rejält. Totalt blev sparkvoten 30,5 %.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 7 801 kr. Jag har minskat mitt boendespar från tidigare månader i och med att min sambo och jag har kommit överens om att vi kan tänka oss att bo i en hyresrätt den första tiden när vi flyttar till annan stad.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 41,6%.  
Lönen är inne på mitt bankkonto och jag har fört över en del av dessa till långsiktigt sparande. I sparkvoten ingår även nettoutdelningar (eftersom jag återinvesterar dessa). Nettoutdelningarna uppgår till 437 kr denna månad. Totalt blev sparkvoten 37,1%!
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 8 794 kr. Jag fortsätter att kasta in pengar på boendesparandet, helt enligt plan. I och med att jag även amorterar på nuvarande bostadslån går det en hel del till boende just nu. Anledningen är att min sambo och jag planerar att köpa nytt boende om något år.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 42,7%.
Jag tänkte belysa skillnaden på löneutveckling och utdelningstillväxt. Vid flera tillfällen har jag jämfört min löneutveckling med den utdelningstillväxt som uppkommer när bolagen rapporterar. Löneutvecklingen är den procentuella ökningen som vi får vid lönerevisionen, det vill säga lön efter revision genom lön innan revision. Utdelningstillväxten är utdelningen efter beslut från bolagsstämman genom fastställd utdelning föregående år.
 
Jämförelsevis kan man säga att det är ökningen år för år från olika inkomstkällor - inkomst av tjänst och inkomst av kapital.
 
Varför jämför jag dessa två mått?
Jag kanske förenklar det men för mig finns det två inkomstkällor, vilket har förklarats ovan (lön och utdelningar). För var och en av källorna så önskar jag mig alltid en tillväxt så att likviderna ökar år för år. I framtiden har jag som mål att successivt vara mer ledig och därmed förlita mig mer på aktieutdelningarna än på inkomstlönen. Då är det tacksamt om jag årligen får en bra tillväxt i de bolag som jag köper.
 
Genom både löneutveckling och utdelningstillväxt kan jag investera och återinvestera för ett högre belopp varje år. För att exemplifiera har jag nedan ställt upp min löneutveckling de senaste tre åren.
 
 
Jag arbetar inom en statlig myndighet vilket medför att jag inte kan förvänta mig stora ökningar av lönen. Årets lönerevision var ett undantag då nuvarande chef höjde mig mycket mer än cheferna innan. Genomsnittet för de tre åren är en ökning av 3,9 % per år. Den har inte stagnerat (exklusive inflation) utan den har ökat. En pålitlig inkomst "bara" jag gör mitt jobb. Än så länge behövs båda inkomstkällorna för att mina mål ska vara uppfyllda i framtiden.
 
När det gäller utdelningstillväxt är det olika bud år för år, beroende på vad det är för bolag. De bolag som jag äger och därmed följer har ett avsnitt i sin årsredovisning där de förklarar utdelningspolicy. Såhär skriver Axfood i sin årsredovisning: "Axfoods utdelningspolicy har som mål att utdelningen till aktieägare ska vara minst 50 procent av resultatet efter skatt".
 
Jag har tänkt studera tre innehav i min portfölj och dess utdelningstillväxt de senaste tre åren. Det kan tänkas att det är för kort period för att kunna säga någonting om det eftersom det är en tendens att resultatet sviktar de år det är finanskris. Vi gör ändå ett försök.
 
Det första bolaget är Axfood som är 2016 hade en utdelningstillväxt (exklusive extrautdelning) om 17,6 %, vilket för år 2017 uppgick till 20 % och där utdelningstillväxten för år 2018 var 16,7 %.
 
Ett annat bolag som jag har i portföljen är Hennes & Mauritz. Utdelningstillväxten har under de senaste tre åren varit 0 % vilket inte är så imponerande. Lite förvånad över att de inte har sänkt utdelningen än men det finns säkert en prestige om att inte i första taget göra detta.
 
Det tredje bolaget som jag tänkte nämna är Industrivärden, vilket är ett bolag som under de tre senaste åren både har sänkt utdelningen och efter det gjort höjningar. För år 2016 var utdelningssänkningen 20 %, vilket året efter ledde till en utdelningstillväxt på 5 % från året innan vilket sedan utvecklades till en utdelningsökning om 4,8 % för år 2018.
 
Visst är det härligt med löneutveckling och utdelningstillväxt. Genom åren har jag noterat att utdelningen kan öka och minska beroende på bolagens resultat och vart i konjunkturen vi står. När jag ser på utdelningarna år för år kan jag konstatera att utdelningarna (i nominellt värde räknat) har utvecklats positivt. Det behöver inte betyda att det har skett utdelningstillväxt för att bolagen sammantaget utan kan även bero på att jag investerar regelbundet i nya aktier.
 
Jag är intresserad av att veta hur mina utdelningar har sett ut historiskt (och med vilken ökning i procent som har förekommit) samt på vilken nivå som jag förväntar mig att utdelningarna uppgår till i framtiden. Jag utlovar härmed ett blogginlägg om detta ;)
 
Idag kom lönen in på mitt konto och en del av dessa likvider har jag överfört till att använda långsiktigt. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa). Nettoutdelningarna uppgift till 370 kr denna månad. Totalt blev sparkvoten 50,8%!
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 11 346 kr. Som ni ser går det en del till boendesparandet då vi har bestämt oss för att köpa ny bostad om något år. Även en del till aktier såklart.  
 
För året är genomsnittlig sparkvot 43,3%.
Det har varit löning och jag har överfört pengar som jag avser att använda långsiktigt. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa), dock uppgick dessa under augusti månad till 0 kr. Totalt blev sparkvoten 55,5%!
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 357 kr. Som ni ser går det en del till boendesparandet då vi har bestämt oss för att köpa ny bostad om något år. Även en del till aktier såklart.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 43%.
 
En ny lön från arbetsgivaren är inne på lönekontot. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa), vilket under juli månad uppgick till 295 kr. Under månaden fick jag alltså likvider på 23 479 kr. Totalt blev det en sparkvot på 57%.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 13 377 kr. En stor andel går till boendesparandet eftersom vi har börjat prata om att köpa ny bostad om något år. Sedan innan äger jag lägenheten vi bor i nu. Hur boendesparandet och planerna ser ut kan jag återkomma till i ett annat inlägg.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 40,5%.  
Igår fick jag en ny lön på mitt privatkonto och del av denna sattes i arbete direkt. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna (eftersom jag återinvesterar dessa), vilket under juni månad uppgick till 343 kr. Under månaden fick jag alltså likvider på 22 614 kr. Totalt blev det en sparkvot på 43,8%.
 
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:

Summan som jag under månaden sparar på lång sikt är 9 909 kr.
5 000 kr gick direkt till bufferten (är ej med i sparkvoten).
 
För året är genomsnittlig sparkvot 37,8%.
Den 25e fick jag en ny lön på bankkontot som sattes i arbete direkt. En del av lönen gick såklart också till utgifter. I sparkvoten ingår även nettoutdelningarna, vilket under maj uppgick till 5 916 kr. Under månaden fick jag alltså likvider på 28 095 kr. Totalt blev det en sparkvot på 43,8 %. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 298 kr, sparkvoten dopas en del av utdelningarna som jag mottagit och kommer att återinvestera. 

8 200 kr har lagts till buffert (är ej medräknad i sparkvoten) då jag inom den närmaste tiden ska gifta mig. 

För året är genomsnittlig sparkvot 36,5%. 
En ny lön har landat på mitt privatkonto och nya utdelningar likaså. Utdelningar under perioden uppgick till 10 088 kr. Totalt blev det en sparkvot på 40,5%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 12 970 kr, och sparkvoten är därmed dopas av de utdelningar som jag mottagit och kommer återinvestera. 
Cirka 10 500 kr har lagts till min buffert då jag vet att det inom den närmaste tiden kommer ha en del utgifter och kostnader. Bland annat ska jag gifta mig! Det ni :) 

För året är genomsnittlig sparkvot 34,7%. 
En ny lön har landat på mitt privatkonto och den ska sättas i arbete genom sparande, investeringar och amorteringar. Lite till utgifter också såklart. Utdelningar under perioden uppgick till 2 506 kr. Totalt blev det en sparkvot på 49,4%.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 088 kr. Månadens sparande blev varierat, 1 500 kr vid "Aktiereserv" är till framtida investering i onoterat bolag.
 
För året är genomsnittlig sparkvot 32,8%.
 
En ny lön finns på kontot och den ska sättas i arbete genom sparande, investeringar och amorteringar. Lite till utgifter också såklart. Inga utdelningar under februari. Totalt blev det en sparkvot på 31,8%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 6 982 kr. Jag har ännu inte kommit upp i den nivån som förra året men som jag tidigare har skrivit beror det på köksrenovering och att "livet kostar på". 

För året är genomsnittlig sparkvot 24,5%. 
Som vanligt fördelas nettolönen ut på utgifter, sparande, investeringar och amorteringar. Utdelningarna för månaden uppnådde 106 kr. Totalt blev det en sparkvot på 17,2%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 3 788 kr. Precis som när det gäller sparkvoten för december-lönen är också denna månads sparkvot lägre än tidigare. Anledningen är en köksrenovering och att "livet kostar på" för tillfället. 

Enligt ovanstående sammanställning kan vi också konstatera att jag börjat investera via Lendify (Länk). Det är värt att nämna här men jag kommer, vid ett senare tillfälle, skriva ett mer ingående blogginlägg angående investeringen. 

För året är genomsnittlig sparkvot 17,2%. 
Som vanligt fördelas nettolönen ut på utgifter, sparande, investeringar och amorteringar. Utdelningarna för månaden uppnådde 460 kr. Totalt blev det en sparkvot på 12,7%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:

(null)

Summan som jag sparar på lång sikt är 2 927 kr. Den uppmärksamme kan konstatera att det är ett avsevärt lägre belopp än tidigare månader! Det finns såklart en anledning, pågående köksrenovering kostar på (mer än vad vi tänkt oss från början). Jag hänger inte läpp utan jag är medveten om mitt investerar-tänk och kommer investera i aktier i större utsträckning när jag får chansen. 

För året är genomsnittlig sparkvot 46,5%. 
Lönen har kommit in till mitt konto och jag har gjort fördelningar till utgifter, sparande, amorteringar och investeringar. Under månaden har jag fått 1 924 kr i utdelningar. Totalt blev det en sparkvot på 54,2%. 

Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt: 
(null)
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 913 kr. 
För året är genomsnittlig sparkvot 49,6%.
Lönen har kommit in till mitt bankkonto och jag har gjort fördelningar till utgifter, sparande, amorteringar och investeringar. Jag fick 567 kr i utdelning under månaden. Den här månaden uppnåddes en sparkvot på 55%.
 
Här nedan ser ni hur beloppen fördelar sig på lång sikt:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Summan som jag sparar på lång sikt är 12 112 kr.
För året är genomsnittlig sparkvot 49,2%.
Jag har slutit upp i ett projekt med @Framtidsfemnstn, @frihetsgudinnan och @PengarMoney. Projektet är det omtalade "Project 333". Det innebär att vi ska välja ut 33 stycken plagg och accessoarer inklusive skor och jackor som vi sedan använder i tre månader i olika kombinationer. I de 33 plaggen ingår inte underkläder och träningskläder. 
 
Varför gör jag det här?
Dels för att jag är övertygad om att jag kommer klara mig på 33 plagg och dels för att jag vill fortsätta min strävan mot att blir mer och mer minimalistisk i mitt tänk. Att jag ska ha en garderob som väsentligt minskas är den rätta vägen att gå. Jag och min sambo bor i en mindre lägenhet och har begränsat med garderobsutrymme, förhoppningsvis kan det blir mer ordning där. 
 
Tidigare har jag shoppat kläder som jag inte har använt eller som jag egentligen inte behöver. Mitt mål är att reducera det här och endast köpa det som jag tycker kan ingå i min garderob (förutsatt att jag då rensar ut ett annat plagg).
 
Hur gick utrensningen? 
Det tog en stund att lägga de kläder som jag brukar använda i en hög samt de kläder som jag har men som jag inte vanligtvis har på mig i en annan hög. De kläderna som var slitna eller som jag aldrig använt la jag antingen i återvinning eller i säljlådan. Till slut stod jag med totalt 33 saker bestående av kläder, skor och smycken. Mycket nöjd över det!
 
Hur länge ska project 333 pågår?
Vi börjar 1 november 2017 och jag tänker att, om den här metoden passar mig, fortsätter så länge som möjligt. Efter tre månader kommer jag ta ut de 33 sakerna som jag har valt och se om jag vill byta ut något. Likadant blir det när vårkläder ska användas och senare sommarkläder.